The die is cast in Samarkand
Short of Water!
An article by Bo Libert.
The Sardoba Dam Accident
Bo Libert, maj 2020
The Sardoba Dam Accident (PDF)
Den 1 maj 2020 inträffade den första dammolyckan i Centralasien med en betydande gränsöverskridande påverkan. En damm i Uzbekistan under uppbyggnad – Sardobadammen – brast och stora områden inklusive nysådd jordbruksmark översvämmades i Uzbekistan såväl som Kazakstan. Kraftigt regn och storm påstods vara orsaken, men det är uppenbart att dammkonstruktionen inte var tillräckligt stabil.
1. När det gäller dammolyckan i Uzbekistan med följdverkningar i Kazakstan så har länderna nu etablerat en "roadmap" för att utveckla vattensamarbetet. Kazakstan och Uzbekistan har mycket gemensamma problem men de senare som ligger uppströms har inte velat delat med sig av vare sig vatten eller information. Detta trots att båda länderna är parter till ECEs vattenkonvention med påföljande skyldigheter att samarbeta. Vi får hoppas att dessa planer på förbättrat samarbete ska kunna förverkligas. Kazakstan vill till exempel ha ett samarbete om vattenkvalitet vilket skulle vara ett stort framsteg för regionen.
2. Nedan en intressant bild på utvecklingen när det gäller vattenflödet som en konsekvens av beräknade klimatförändringar.
Jag vill särskilt peka på de röda fälten i diagrammen till höger som visar andelen av vattenflödet som kommer från glaciärer uppe i bergen och som inom några decennier försvinner helt. Vatten från glaciärerna är särskilt viktigt för bevattning eftersom detta vatten smälter av under sommaren i huvudsak.
3. Vi har nämnt sjön Balkhash i Kazakstan. Nedan ett litet stycke som jag skrivit och jag bifogar också för information en längre artikel av Bulat Yessekin, en entusiast med nydanande idéer som arbetar med frågorna i avrinningsområdet.
Lake Balkhash is one of the largest lakes in Asia and 15th largest in the world. It is located South of Almaty in Kazakhstan and belongs to a basin shared by Kazakhstan and China. The primary inflow is from the Ili River with its origin in China's Xinjiang region. The 8000 km2 Ili delta is a unique natural marshland and the lake is a Ramsar site very rich in biodiversity.
Lake Balkhash is now the largest freshwater lake in Central Asia after the shrinkage of the Aral Sea over recent decades. The lake is divided by a strait into two parts: a relatively deep, brackish eastern portion that is fed by several minor rivers, and a shallower, less salty western portion fed by the Ili River.
Like the Aral Sea, it is shrinking from the late 1900s as a result of the diversion of water, including from the Ili river. The Kapshagay reservoir and hydropower station was built on the Ili River in 1970. The filling of the reservoir impacted Balkhash seriously and the water level fell by 2.2 m and the volume was reduced, while the salinity of the western part increased. Also, as a result of a worsening water quality, the biodiversity is declining.
While the situation has temporarily stabilized, but the threat that the unique lake may deteriorate is still there. Increasing use of water for irrigation or other purposes, including in China, may ultimately cause another environmental catastrophe.
Bland bomull och aprikoser i Tadzjikistan
Bo Libert, maj 2023.
Det är politiskt mycket svårt att införa den avgörande mekanismen för att spara vatten i jordbruket, skriver Bo Libert efter en resa i Tadzjikistan.
I de norra utlöparna av Pamir -”världens tak” - ligger ett litet fattigt land: Tadzjikistan. Förut-om vattenkraft har landet inga större naturresurser. En energi-krävande aluminiumfabrik är viktig för ekonomin. Men än viktigare är de pengar som kommer från det stora antal tadzjiker som arbetar utomlands, främst i Ryssland.
Landet buntas oftast ihop med de andra centralasiatiska länderna norr därom men kulturellt har de närmare till grannen på andra sidan gränsfloden Amu Darya: Afghanistan. Farsi (persiska) är ett gemensamt språk.
Befolkningen växer fort, mer än 2 procent per år. Till skillnad från tidigare, under den sovjetiska perioden, är den nu till stor del aktiva muslimer. Mitt besök nyligen ägde rum under Ramadan och en majoritet av mina lokala kolleger fastade på dagtid så jag fick äta min lunch i ensamhet.
Jordbruket är beroende av bevattning. Även om det är grönt under våren och man kan njuta av vildtulpaner uppe i bergen så blir det snart hett och torrt.
Som i flera andra länder i regionen är jordbruksmarken fortfarande ägd av staten och bönderna har bara en tidsbegränsad rätt att använda den. Efter Sovjetunionens sammanbrott och ett inbördeskrig på 1990-talet fortsatte i många delar ett kollektivt jordbruk men med tiden delades kolchoser och sovchoser upp i mindre enheter. Familjerna med brukningsrätt kan inte sälja sin mark så man kan inte förvänta sig en konsolidering och ökade gårdsarealer. Kollektiva jordbruk där bönderna samarbetar finns till viss del fortfarande kvar.
Min resa till Tadzjikistan och Ferganadalen föranleddes av ett planerat samarbete med Uzbekistan i floden Syr Darya. Med schweizisk finansiering planeras en gemensam övervakning av vattenmängderna som man använder för bevattning. Man har kommit överens om hur vattnet ska fördelas men man behöver också se till att avtalen hålls.
Ferganadalen är en viktig jordbruksregion som omfattar delar av Tadzjikistan, Uzbekistan och Kirgizistan. Bomullsodlingen är mycket viktig men är också den gröda som behöver mest vatten. Det pågår ett intensivt arbete inom nationella program och internationella projekt med att öka effektiviteten av vattenanvändningen. Infrastrukturen som används för bevattning är i dåligt skick så mycket av vattnet försvinner genom infiltration och avrinning långt innan fälten. Här behövs stora investeringar.
En drivkraft för bönderna att spara vatten är att man kan sälja sin bomull lite dyrare om man använder en vatteneffektiv teknologi. En internationell organisation, Better cotton initiative, förmedlar kontakter till stora globala bomullsanvändare för att förmedla mer uthålligt producerad bomull.
För bönderna kan bomull vara en lönsam produkt men världsmarknadspriset varierar mycket. Ett år kan förtjänsten vara 1000 USD per hektar, ett annat år hälften så mycket.
Förutsättningarna i landet för att odla och exportera andra värdefulla produkter som frukt och grönsaker är goda och det finns enorma marknader i närliggande Kina och Ryssland. Men brist på samarbete mellan de små gårdarna och lagring och transport som stora flaskhalsar är avgörande hinder.
Men aprikoser är redan nu en viktig produkt som odlas i stor skala — och med mindre vatten-åtgång — för att torkas efter skörd. När man åker bil på landsbygden kör man igenom stora skogar av aprikosträd.
Tyvärr är det politiskt mycket svårt att införa den avgörande mekanismen för att spara vatten i jordbruket: ökade avgifter för bevattning. En sak är att det är svårt att mäta vattenanvändningen på en enskild gård men det är framför allt politiskt svårt att öka kostnaderna för redan fattiga bönder.
Tadzjikistan står inför stora utmaningar inte bara när det gäller jordbruk och vattenförsörjning. Hur ska den hastigt ökande befolkningen kunna få arbete i sitt hemland? Kommer kvinnorna att kunna få en annan roll än att ta hand om de stora barnaskarorna? I de mer än tio män starka delegationerna från de två länderna fanns inte en enda kvinna. Presidenten talade om familjeplanering för ett antal år sedan men har slutat med det.
Hur gick det nu med vattenförhandlingarna mellan tadzjiker och uzbeker? Jo, vi gjorde vissa framsteg. Inget slutligt beslut men man ser fördelen med samarbete på båda sidor. Ett utkast till avtal diskuteras nu av parterna.
Bo Libert är Agr Dr och var lantbruksråd vid den svenska ambassaden i Moskva 1988-1990 och har därefter arbetat på OECD, Naturvårdsverket och i FN.
Artikeln Bland bomull och aprikoser i Tadzjikistan har tidigare publicerats i ATL och återges här med behörigt tillstånd.
Altyn Asyr – The Golden Age Lake
Bo Libert, december 2020
På grund av de omfattande bevattningssystemen i Centralasien finns det platser där det finns för lite vatten och andra platser där det finns för mycket. Ny infrastruktur har byggts och är under uppbyggnad för att minska de problem som orsakas. Kok-Aral är en reservoar på Syr Darya byggd av Kazakstan för att samla vatten på vintern för norra Aralsjön, Sardobe-dammen vid samma flod som nyligen gick sönder byggdes i Uzbekistan för att samla vatten för bevattning och, naturligtvis, Rogundammen byggd i Tadzjikistan på en biflod till Amu Darya främst för energiändamål.
Altyn Asyr – The Golden Age Lake (PDF)