En miljökatastrof

Aralsjöns uttorkning är ett monumentalt dråpslag mot naturen, orsakat av människan och en rovdrift av begränsade vattenresurser i Centralasien. Svenska Aralsjösällskapet arbetar för att sprida information om Aralsjön som är en av världens största miljökatastrofer.

Aralsjön var fram till 1960-talet en av de största insjöarna på vår planet. Den ligger i västra Centralasien, mellan Kazakstan och Uzbekistan och har en lång historia. För 50 år sedan var Aralsjön den fjärde största insjön på jorden, 12 gånger så stor som Vänern. Sedan dess har mer än hälften av sjöns yta och mer än två tredjedelar av dess vatten försvunnit och lämnat kvar mil efter mil av uttorkad, saltbemängd sjöbotten. Det beror på att en storskalig bomullsodling med enorma bevattningsanläggningar tvingades fram för att Sovjetunionen skulle bli självförsörjande på bomull. Vattnet togs från de två floder som rinner ut i Aralsjön, där ursprungligen 1/3 av vattnet kom från floden Syr Darya och 2/3 från Amu Darya. Genom systematisk avledning av flodernas vatten till ytterst ineffektiva bevattningsanläggningar förlorade Aralsjön nästan hela sin vattentillförsel (98%). Detta ledde till att Aralsjön snabbt torkade ut.

Idag är sjön uppdelad i fem mindre sjöar. Endast den nordligaste ”Lilla Aralsjön” får nu tillrinning av vatten och kan åter producera fisk. De övriga sjöarna har en så hög salthalt att de inte kan innehålla något liv. Situationen för de människor och djurarter som lever runt de forna Aralsjöstränderna blir allt värre. De fem sjöarna fortsätter att torka ut. Många av oss har sett de märkliga och skrämmande bilderna av stora fiskebåtar som strandat och blivit kvar i en väldig sandöken. De mänskliga tragedier som följer i katastrofens spår har inte visats lika tydligt. Arbetslöshet, fattigdom och sjukdom har tagit över i de forna blomstrande kustlandskapen. Stora mängder av intorkat salt, gödnings- och bekämpningsmedel som ansamlats under flera årtionden sprids idag med vinden och har på så sätt förgiftat marken, luften och grundvattnet. Fisket har försvunnit, fabriker har lagts ner, skolorna och sjukvården har utarmats.

Vi vet ännu inte hela vidden av skadorna på ekosystemen eller vilka effekter de haft på livsmedel, dricksvatten och utbredningen av sjukdomar, som följer i fattigdomens och miljöförstöringens spår. Kvinnor och barn drabbas hårdast. Barnadödligheten tillhör den högsta i hela forna Sovjetunionen. Få barn föds idag helt friska och välskapta. Praktiskt taget alla småbarn är anemiska. Anemi är också vanligt hos gravida kvinnor och därför är förlossningarna ofta komplicerade.

Aralsjöns uttorkning är en av vår tids bittraste dråpslag mot naturen, orsakat av människan själv. Den visar svidande tydligt konsekvenserna av att kortsiktigt försöka att exploatera naturen för ekonomisk vinning. De beslut som ledde till katastrofen måste ersättas av beslut som ger tillbaka Aralsjöområdets invånare deras hälsa och möjligheter att åter försörja sig av de en gång så produktiva ekosystemen.