Om oss
Välkommen till Svenska Aralsjösällskapet
Aralsjöns uttorkning är ett monumentalt dråpslag mot naturen, orsakat av människan och en rovdrift av begränsade vattenresurser i Centralasien. Svenska Aralsjösällskapet (SASS) arbetar för att sprida information om Aralsjön och miljökatastrofen samt verka för demokrati och utveckling i området.
Idag är sjön uppdelad i flera mindre sjöar. Endast den nordligaste ”Lilla Aralsjön” får nu tillrinning av vatten och kan åter producera fisk. De övriga sjöarna har en så hög salthalt att de inte kan innehålla något liv. Situationen för de människor och djurarter som lever runt de forna Aralsjöstränderna blir allt värre. Många av oss har sett de märkliga och skrämmande bilderna av stora fiskebåtar som strandat och blivit kvar i en väldig sandöken. De mänskliga tragedier som följer i katastrofens spår har inte visats lika tydligt. Arbetslöshet, fattigdom och sjukdom har tagit över i de forna blomstrande kustlandskapen. Stora mängder av intorkat salt, gödnings- och bekämpningsmedel som ansamlats under flera årtionden sprids idag med vinden och har på så sätt förgiftat marken, luften och grundvattnet. Fisket har försvunnit, fabriker har lagts ner, skolorna och sjukvården har utarmats.
Vi vet ännu inte hela vidden av skadorna på ekosystemen eller vilka effekter de haft på livsmedel, dricksvatten och utbredningen av sjukdomar, som följer i fattigdomens och miljöförstöringens spår. Kvinnor och barn drabbas hårdast. Barnadödligheten tillhör den högsta i hela forna Sovjetunionen. Få barn föds idag helt friska och välskapta. Praktiskt taget alla småbarn är anemiska. Anemi är också vanligt hos gravida kvinnor och därför är förlossningarna ofta komplicerade.
Aralsjösällskapets digitala årsmöte 16 april 2024
Mötet börjar 18.00 men vi finns på plats en stund innan så vi vet att alla kommer in och mötet kan börja i tid. Det blir ett sedvanligt årsmöte men också utrymme finns för samtal om kommande inriktningar och aktiviteter.
Medlemsavgift
Bli medlem i Svenska Aralsjösällskapet. Medlemsavgiften för 2024 är 200 kr och betalas till Plusgiro 354165-3. Glöm inte att uppge namn och gärna också e-postadress.
Ont om vatten!
Bo Libert
I februari-mars var jag på resande fot i Centralasien. Inte den bästa årstiden att resa i regionen. Minus 30 grader i den kazakiska huvudstaden Astana i mitten av februari, fortfarande snö i Tashkent.
Alla känner till katastrofen i Aralsjön. En av de största sjöarna i världen tömdes under ett par decennier då vattnet användes för att bevattna bomullsodlingar. Detta var och är en av de största vattenkatastroferna i historisk tid.
Fler artiklar av Bo Libert och andra författare finns hämta från sidan Nyheter och Information.
Nyhetsbrev Januari 2024
I nyhetsbrevet kan du läsa om:
- Seminariet: Centralasien: miljö, social utveckling och politik den 31 januari
- Svenska Aralsjösällskapet fortsätter utbilda på universitetet
- Boken: Nya vägar för kvinnor i f.d. Sovjet
- Besök på Uzbekistans ambassad
- Bo Libert: Jordbruk, vatten och livsmedelsförsörjning i Afghanistan
Aralsjön 2017 jämfört med 1960.
Photo: NASA Earth Observatory image by Jesse Allen, using Terra MODIS data from the Land Atmosphere Near real-time Capability for EOS (LANCE) and Landsat data from the U.S. Geological Survey.
Bli medlem
Bli medlem i Svenska Aralsjösällskapet genom att betala in medlemsavgiften på 200 kr till Plusgiro 354165-3. Glöm inte att uppge namn och gärna också e-postadress på inbetalningskortet!
En miljökatastrof
Aralsjöns uttorkning är ett monumentalt dråpslag mot naturen, orsakat av människan och en rovdrift av begränsade vattenresurser i Centralasien. Svenska Aralsjösällskapet arbetar för att sprida information om Aralsjön som är en av världens största miljökatastrofer.
Aralsjön var fram till 1960-talet en av de största insjöarna på vår planet. Den ligger i västra Centralasien, mellan Kazakstan och Uzbekistan och har en lång historia. För 50 år sedan var Aralsjön den fjärde största insjön på jorden, 12 gånger så stor som Vänern. Sedan dess har mer än hälften av sjöns yta och mer än två tredjedelar av dess vatten försvunnit och lämnat kvar mil efter mil av uttorkad, saltbemängd sjöbotten. Det beror på att en storskalig bomullsodling med enorma bevattningsanläggningar tvingades fram för att Sovjetunionen skulle bli självförsörjande på bomull. Vattnet togs från de två floder som rinner ut i Aralsjön, där ursprungligen 1/3 av vattnet kom från floden Syr Darya och 2/3 från Amu Darya. Genom systematisk avledning av flodernas vatten till ytterst ineffektiva bevattningsanläggningar förlorade Aralsjön nästan hela sin vattentillförsel (98%). Detta ledde till att Aralsjön snabbt torkade ut.
Idag är sjön uppdelad i fem mindre sjöar. Endast den nordligaste ”Lilla Aralsjön” får nu tillrinning av vatten och kan åter producera fisk. De övriga sjöarna har en så hög salthalt att de inte kan innehålla något liv. Situationen för de människor och djurarter som lever runt de forna Aralsjöstränderna blir allt värre. De fem sjöarna fortsätter att torka ut. Många av oss har sett de märkliga och skrämmande bilderna av stora fiskebåtar som strandat och blivit kvar i en väldig sandöken. De mänskliga tragedier som följer i katastrofens spår har inte visats lika tydligt. Arbetslöshet, fattigdom och sjukdom har tagit över i de forna blomstrande kustlandskapen. Stora mängder av intorkat salt, gödnings- och bekämpningsmedel som ansamlats under flera årtionden sprids idag med vinden och har på så sätt förgiftat marken, luften och grundvattnet. Fisket har försvunnit, fabriker har lagts ner, skolorna och sjukvården har utarmats.
Vi vet ännu inte hela vidden av skadorna på ekosystemen eller vilka effekter de haft på livsmedel, dricksvatten och utbredningen av sjukdomar, som följer i fattigdomens och miljöförstöringens spår. Kvinnor och barn drabbas hårdast. Barnadödligheten tillhör den högsta i hela forna Sovjetunionen. Få barn föds idag helt friska och välskapta. Praktiskt taget alla småbarn är anemiska. Anemi är också vanligt hos gravida kvinnor och därför är förlossningarna ofta komplicerade.
Aralsjöns uttorkning är en av vår tids bittraste dråpslag mot naturen, orsakat av människan själv. Den visar svidande tydligt konsekvenserna av att kortsiktigt försöka att exploatera naturen för ekonomisk vinning. De beslut som ledde till katastrofen måste ersättas av beslut som ger tillbaka Aralsjöområdets invånare deras hälsa och möjligheter att åter försörja sig av de en gång så produktiva ekosystemen.
Vår Historia
Svenska Aralsjösällskapet bildades ur ett informellt nätverk kring behovet att bidra i arbetet mot effekterna av ett monumentalt slöseri med naturresurser och miljöförstöring i Aralsjöområdet. Nätverket bildades som ett resultat av en internationell konferens genomförd 1998 av FNs utvecklingsfond för kvinnor (UN Women Sverige f.d. Svenska Unifem) i samarbete med Rädda Barnen och Kungliga Vetenskapsakademien.
Bland de aktiviteter som Aralsjösällskapet ordnat, ofta i samarbete med andra viktiga organisationer, kan nämnas: att skicka ut ett antal unga deltagare från Sverige att delta i en barnkonferens ”Children, Citizenship and Environment” i Karakalpakstan 1999, internationella seminarier under World Water Week i Stockholm; vattenpresentation vid konferensen ”Prospects of Democracy in Central Asia” i Istanbul 2003; kulturutbyte med regionen bl.a. genom besök i Sverige av chefen för konstmuseet i Nukus 2003; seminarium på temat "Children at Risk" med deltagande från regionen 2005; seminarium kring demokratifrågor med den förre brittiske ambassadören till Uzbekistan 2005 och seminarium kring olja och gas i Centralasien 2005. Hösten 2006 hölls tillsammans med KVA en konferens med internationellt deltagande under titeln ”Who speaks up for the Aral Sea? Central Asia in Crisis”, varifrån rapporterades i den internationella, vetenskapliga tidskriften AMBIO.
Vårt arbete
Svenska Aralsjösällskapet vill bidra till insatser för demokrati och utveckling i Aralsjöområdet. Det övergripande målet för vår verksamhet är att öka kunskapen i Sverige och världen om situationen i Aralsjöområdet. Vi vill påverka politiker och myndigheter, nationella och internationella organisationer till konkret handling till förmån för en hållbar utveckling i Aralsjöområdet.
Idag saknas så gott som helt kunskap och opinion i Sverige. Vi vill också påverka den politiska beslutsprocessen i Sverige. Det sker fortfarande väldigt lite diskussion om Aralsjöområdet och tas få beslut om hjälpinsatser. Vår organisation vill se fler humanitära projekt i Aralsjöområdet.
Genom att ha en effektiv seminarieverksamhet vill vi väcka intresse för området så att projekt för en utveckling som gynnar jämställdhet och en hållbar utveckling kan starta i regionen. Den politiska situationen försvårar insatser men vi anser att det gör det ännu viktigare för vår organisation att fortsätta bedriva vår verksamhet.
Syftet med vårt arbete är att:
- Sprida information om Aralsjöområdet.
- Skapa opinion om miljö- och hälsosituationen i Aralsjöområdet.
- Påverka politiker och myndigheter, nationella och internationell organisationer till konkret handling.
- Genomföra egna projekt.