Svenska Aralsjösällskapet
Några fakta om Aralsjöregionen och Centralasien
- Regionen blir allt intressantare geopolitiskt. Ryssland, Kina, USA, Europa och i viss mån Turkiet vill ha inflytande. Kina långt framme med investeringar i flera av länderna. Investeringar i Sidenvägen (Belt and road) med det långsiktiga målet att har snabbare transporter till Europa är ett fokus.
- Med den nya presidenten i Uzbekistan har de fem länderna kommit varandra politiskt närmare. Det praktiska samarbetet kunde dock vara betydligt bättre utvecklat
- I regionen talar man gärna om hållbar utveckling, förnybara energikällor mm. Men Uzbekistan använder fortfarande enormt mycket vatten för bevattning och Kazakstan är en av de länder i världen som har mest CO2-utsläpp per capita.
Negativ utveckling
Vattnet från Amu Darya och Syr Darya används i stort sett upp helt och hållet på väg till den uttorkade Aralsjön och:
- Klimatförändringarna kan påverka detta ytterligare negativt.
- Hastigt ökande befolkning.
- Afghanistan har börjat ta betydande mängder av vatten uppströms i Amu Darya.
Positiva tendenser
- Uzbekistan och Kazakstan satsar på att få en effektivare vattenanvändning genom att minska förlusterna innan vattnet kommer fram till fälten och på att använda en bättre bevattningsteknologi som t ex droppbevattning.
- Samma länder anstränger sig också för att plantera buskar och träd på den torra botten av Aralsjön som annars är en källa för ”dust storms”.
- Energi/vatten-samarbetet mellan uppströms och nedströms-länderna har förbättrats. T ex byter Kirgizistan energi från Kazakstan under vintern mot att de sparar vatten i reservoarer så att detta kan användas för bevattning under vegetationsperioden.
- Norra Aralsjön är relativt stabil och har en rimlig ekologisk situation.
Välkommen till Svenska Aralsjösällskapet!
25 år med Svenska Aralsjösällskapet
Klimatfrågor och miljöarbete i Aralsjöområdet
I det senaste avsnittet av [R]öster samtalar Östsällskapets värdar Amanda Sonesson och Maja Soomägi med Bo Libert, ordförande för Svenska Aralsjösällskapet och med en lång karriär bakom sig med fokus på lantbruk, miljö och klimatfrågor i Östeuropa och Centralasien.
Samtalet berör framförallt arbetet med klimat och miljöfrågor i Centralasien och kring Aralsjön, som sedan 1960-talet förlorat cirka 80 procent av sin ursprungliga volym, och räknas som en av världens värsta klimatkatastrofer.
Lyssna på intervjun på den här länken.
Tärningen är kastad i Samarkand
Bo Libert, april 2025
Flera stormakter uppvaktar länderna i Centralasien i hopp om ett djupare samarbete. Nu senast hölls ett högnivå-möte med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på plats.
I mitt tidigare arbete på FN har jag i möjligaste mån försökt undvika stora konferenser där målet är att lösa de globala frågorna. Mitt arbete och intresse var inriktat på mer lokala problem. Men i förra veckan deltog jag i en klimatkonferens i Samarkand som organiserades av den uzbekiska regeringen.
Sustainable Development and Sustainability Science Course
The Master of Science level academic course Sustainable Development and Sustainability Science (SDSS) starts the 19 February 2025.
The online course has been developed by the Swedish Aral Sea Society in cooperation with Uzbek academic research colleagues and gives an overarching introduction to the Sustainable Development challenges and a scientific view on how to approach them.
The latest lecture:
Lecture 11, part I: A Culture of Mobility and Means of Mobility - Frostell (mp4)
Lecture 11, part I: A Culture of Mobility and Means of Mobility - Frostell (pdf)
Lecture 11, part II: A Culture of Mobility and Means of Mobility - Oripov (mp4)
See the page Lectures and Presentations 2025 for previous lectures.
SASS firar 25år, 2025, med två möten:
Miljö, politik och utveckling i Centralasien
Vad händer egentligen med Aralsjön, vattnet och länderna i Centralasien?
Den 12 februari kl 18.00 organiserade Svenska Aralsjösällskapet och Sällskapet för studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien ett seminarium om läget i Centralasien med tonvikt på miljösituationen.
Sedan 25 år är Svenska Aralsjösällskapet verksamt i Uzbekistan. Fokus på organisationens arbete ligger på vattenhushållning och på hur människor och politik förhåller sig till situationen i Centralasien, en region i skuggan för svenskar men på uppåtgående i stormakternas intressesfär. Sedan fyra år driver Aralsjösällskapet kursen Sustainable Development and Sustainability Science i samarbete med 13 universitet i Uzbekistan och Kirgizistan. I samband med vårt jubileum vill vi sprida kännedom om en hårt prövad region i Centralasien.
- Miljön och vattentillgången (Bo Libert)
- Kursen i uthållig utveckling (Lars Rydén och Björn Frostell)
- Politik, social utveckling och ekonomi i regionen (Marianne Laanatza).
Inbjudan till seminarium på Handelshögskolan
Den 23 januari arrangerades i samarbete mellan SASS och Karakalpak State University en digital konferens:
On 23 January, a digital conference was organized in collaboration between SASS and Karakalpak State University:
Implementing Education for Sustainable Development in Higher Education
Information och presentationer från konferensen finns tillgängliga på Conference Materials sidan.
SASS Nyhetsbrev
Ett nytt nummer av SASS nyhetsbrev finns nu att ladda ner. Läs bland annat om:
- 25 år med Svenska Aralsjösällskapet
Av Gitte Jutvik. - Vad händer med Aralsjön och vattenanvändningen i Centralasien?
Av Bo Libert. - Greetings From a Student
- Remarks of the Uzbek Ambassador to Sweden
SASS Nyhetsbrev, januari 2025 (pdf)
Bli medlem!
Medlemmar ger möjligheter
Vi önskar oss fler medlemmar i 25-årspresent. Är vi fler växer vårt viktiga kontaktnät och Aralsjösällskapet får in pengar som främst går till avgifter för hemsidan och våra möten. Arbete och föreläsningar sker helt ideellt.
Bli medlem i Svenska Aralsjösällskapet nu eller förnya ditt medlemskap. Medlemsavgiften för år 2025 är 200 kr och betalas in till Plusgiro 354165-3. Glöm inte att uppge namn och adress eller e-postadress som meddelande från din internetbank eller på inbetalningskortet.
Aralsjön
Aralsjöns uttorkning är ett monumentalt dråpslag mot naturen, orsakat av människan och en rovdrift av begränsade vattenresurser i Centralasien. Svenska Aralsjösällskapet (SASS) arbetar för att sprida information om Aralsjön och miljökatastrofen samt verka för demokrati och utveckling i området.
Idag är sjön uppdelad i flera mindre sjöar. Endast den nordligaste ”Lilla Aralsjön” får nu tillrinning av vatten och kan åter producera fisk. De övriga sjöarna har en så hög salthalt att de inte kan innehålla något liv. Situationen för de människor och djurarter som lever runt de forna Aralsjöstränderna blir allt värre. Många av oss har sett de märkliga och skrämmande bilderna av stora fiskebåtar som strandat och blivit kvar i en väldig sandöken. De mänskliga tragedier som följer i katastrofens spår har inte visats lika tydligt. Arbetslöshet, fattigdom och sjukdom har tagit över i de forna blomstrande kustlandskapen. Stora mängder av intorkat salt, gödnings- och bekämpningsmedel som ansamlats under flera årtionden sprids idag med vinden och har på så sätt förgiftat marken, luften och grundvattnet. Fisket har försvunnit, fabriker har lagts ner, skolorna och sjukvården har utarmats.
Vi vet ännu inte hela vidden av skadorna på ekosystemen eller vilka effekter de haft på livsmedel, dricksvatten och utbredningen av sjukdomar, som följer i fattigdomens och miljöförstöringens spår. Kvinnor och barn drabbas hårdast. Barnadödligheten tillhör den högsta i hela forna Sovjetunionen. Få barn föds idag helt friska och välskapta. Praktiskt taget alla småbarn är anemiska. Anemi är också vanligt hos gravida kvinnor och därför är förlossningarna ofta komplicerade.
Aralsjön 2017 jämfört med 1960.
Photo: NASA Earth Observatory image by Jesse Allen, using Terra MODIS data from the Land Atmosphere Near real-time Capability for EOS (LANCE) and Landsat data from the U.S. Geological Survey.
Bli medlem
Nu är en bra tid att bli medlem i Svenska Aralsjösällskapet (SASS) eller att förnya sitt medlemskap. Du gör det genom att betala in medlemsavgiften på 200 kr till Plusgiro 354165-3.
Glöm inte att uppge namn och gärna också e-postadress som meddelande från din internetbank eller på inbetalningskortet.
Svenska Aralsjösällskapets Stadgar.
En miljökatastrof
Aralsjöns uttorkning är ett monumentalt dråpslag mot naturen, orsakat av människan och en rovdrift av begränsade vattenresurser i Centralasien. Svenska Aralsjösällskapet arbetar för att sprida information om Aralsjön som är en av världens största miljökatastrofer.
Aralsjön var fram till 1960-talet en av de största insjöarna på vår planet. Den ligger i västra Centralasien, mellan Kazakstan och Uzbekistan och har en lång historia. För 50 år sedan var Aralsjön den fjärde största insjön på jorden, 12 gånger så stor som Vänern. Sedan dess har mer än hälften av sjöns yta och mer än två tredjedelar av dess vatten försvunnit och lämnat kvar mil efter mil av uttorkad, saltbemängd sjöbotten. Det beror på att en storskalig bomullsodling med enorma bevattningsanläggningar tvingades fram för att Sovjetunionen skulle bli självförsörjande på bomull. Vattnet togs från de två floder som rinner ut i Aralsjön, där ursprungligen 1/3 av vattnet kom från floden Syr Darya och 2/3 från Amu Darya. Genom systematisk avledning av flodernas vatten till ytterst ineffektiva bevattningsanläggningar förlorade Aralsjön nästan hela sin vattentillförsel (98%). Detta ledde till att Aralsjön snabbt torkade ut.
Idag är sjön uppdelad i fem mindre sjöar. Endast den nordligaste ”Lilla Aralsjön” får nu tillrinning av vatten och kan åter producera fisk. De övriga sjöarna har en så hög salthalt att de inte kan innehålla något liv. Situationen för de människor och djurarter som lever runt de forna Aralsjöstränderna blir allt värre. De fem sjöarna fortsätter att torka ut. Många av oss har sett de märkliga och skrämmande bilderna av stora fiskebåtar som strandat och blivit kvar i en väldig sandöken. De mänskliga tragedier som följer i katastrofens spår har inte visats lika tydligt. Arbetslöshet, fattigdom och sjukdom har tagit över i de forna blomstrande kustlandskapen. Stora mängder av intorkat salt, gödnings- och bekämpningsmedel som ansamlats under flera årtionden sprids idag med vinden och har på så sätt förgiftat marken, luften och grundvattnet. Fisket har försvunnit, fabriker har lagts ner, skolorna och sjukvården har utarmats.
Vi vet ännu inte hela vidden av skadorna på ekosystemen eller vilka effekter de haft på livsmedel, dricksvatten och utbredningen av sjukdomar, som följer i fattigdomens och miljöförstöringens spår. Kvinnor och barn drabbas hårdast. Barnadödligheten tillhör den högsta i hela forna Sovjetunionen. Få barn föds idag helt friska och välskapta. Praktiskt taget alla småbarn är anemiska. Anemi är också vanligt hos gravida kvinnor och därför är förlossningarna ofta komplicerade.
Aralsjöns uttorkning är en av vår tids bittraste dråpslag mot naturen, orsakat av människan själv. Den visar svidande tydligt konsekvenserna av att kortsiktigt försöka att exploatera naturen för ekonomisk vinning. De beslut som ledde till katastrofen måste ersättas av beslut som ger tillbaka Aralsjöområdets invånare deras hälsa och möjligheter att åter försörja sig av de en gång så produktiva ekosystemen.
Vår Historia
Svenska Aralsjösällskapet bildades ur ett informellt nätverk kring behovet att bidra i arbetet mot effekterna av ett monumentalt slöseri med naturresurser och miljöförstöring i Aralsjöområdet. Nätverket bildades som ett resultat av en internationell konferens genomförd 1998 av FNs utvecklingsfond för kvinnor (UN Women Sverige f.d. Svenska Unifem) i samarbete med Rädda Barnen och Kungliga Vetenskapsakademien.
Bland de aktiviteter som Aralsjösällskapet ordnat, ofta i samarbete med andra viktiga organisationer, kan nämnas: att skicka ut ett antal unga deltagare från Sverige att delta i en barnkonferens ”Children, Citizenship and Environment” i Karakalpakstan 1999, internationella seminarier under World Water Week i Stockholm; vattenpresentation vid konferensen ”Prospects of Democracy in Central Asia” i Istanbul 2003; kulturutbyte med regionen bl.a. genom besök i Sverige av chefen för konstmuseet i Nukus 2003; seminarium på temat "Children at Risk" med deltagande från regionen 2005; seminarium kring demokratifrågor med den förre brittiske ambassadören till Uzbekistan 2005 och seminarium kring olja och gas i Centralasien 2005. Hösten 2006 hölls tillsammans med KVA en konferens med internationellt deltagande under titeln ”Who speaks up for the Aral Sea? Central Asia in Crisis”, varifrån rapporterades i den internationella, vetenskapliga tidskriften AMBIO.
Sida 1 av 14
